TIDNINGSURKLIPP 1985-1992.

Han är en nyskapare och en ständig sökare efter nya konstformer. (Smålänningen).

Söderholms styrka ligger i hans förmåga att se ytor, även de ytor som inte finns, och att kunna utnyttja dessa. (Charlotta Dobson, Smålänningen.)

Hos Ulrika Jevbratt och Set Söderholm som ställer ut på Galleri Skånes Konst finns en samstämmighet som ligger i enkelheten och det mänskligt nära i deras konst. (Håkan Zeylon, Skånska Dagbladet.)

Söderholm arbetar också med förgängliga material. Tecknade kvinnokroppar i sanden som han fotograferar och där nästa regn spolar bort originalteckningen. (Ann-Marie Frank, Kronobergaren.)

I Isladan som också ingår i Galleri Blå Porten har Set Söderholm gjort en spännande installation. Installationens allmängiltiga mönster påminner om både intrikata moriska kakelmönster och enkla förhistoriska former. I Isladan - nedgrävd ett stycke i marken med tjocka vita väggar och endast ett par ljusinsläpp - laddas de enkla formerna med mycket magi. (Gunilla Petri, Barometern.)

I Söderholms fall är det ofta så att han söker skönheten i det enkla och det lilla . (Roland Andersson, Smålänningen.)

Hans studier av både människor och natur har ett ömsint, ibland kanke rentav ett litet vemodigt drag. (Axel Aspman, Smålänningen.)

Motiven till akvarellerna hämtar Söderholm ofta i vardagliga ting, gatustensbeläggningar, en vedtrave, oklyvbart trä osv. (Axel Aspman, Smålänningen.)

Och dessa sjok av tankar är verkligen intressanta att följa. Pennan har fått gå mer eller mindre omedvetet, inte bara i ateljén utan också framför TV:n och blivit gubbar, lejon, bilar, olika mönster av strukturer. Många av skisserna är daterade och blir på så vis något slags dagboksblad. Med anteckningar som den från första juli förra året: 5 miljarder människor i världen.
Det blir en labyrint av hugskott och halvt tänkta tankar där oväsentligheter hoppar på tvärs som i många modernare romaner. Det till synes oavsiktliga bildar ett mönster som betraktaren gärna får lust att följa. Och försöka deschiffrera. (Lars-Erik Tobiasson, Smålänningen.)

TIDNINGSURKLIPP SENARE

Det är där i blocken som allting föds och växer, till en ljusspiral i neon eller konturen av en 50 meter lång kvinna liggande längs en väg.
Agneta Nordenankar DN, november 1995.

En serie färgfotografier som ställdes ut på Smålands Konstarkiv i Värnamo i januari under titeln "Konst i landskap" gav foto- och ljuskonstnären Set Söderholm idén till sin utsmyckning av Värnamo nybyggda räddningsstation. "Virtuell spiral" kallar Set Söderholm sitt verk, byggd av specialkonstruerade neonljusrör, som sitter på stationens fasad. Genom en avancerad styrning av tändning och släckning ges intrycket av en verklig spiral.
Tidskriften Foto, maj 1996.

"Några verk fascinerar. Inte minst Miriam Bäckströms märkvärdiga fotografier av en nedgången fabrikslokal som ställts i ordning till en filminspelning för att verkligen se ut som en nedgången industrilokal. Likaså Set Söderholms bilder, där brinnande eld som flyttats runt av människor med kamerans hjälp kommit att likna bisarra ljusfenomen, eller Clara von Rettigs upplysta träd som imponerar visuellt."
Milou Allerholm, Expressen 4 mars 1997.

"Det brinner ökendallrande i havet och det lyser av neon på tegelväggar - i en och samma bild."
Christer Carlbäck, Sydöstran 10 februari 2000.

"Något helt annorlunda står Set Söderholm för. Stora fotografier med något onaturligt över sig. Om jag inte visste att det är lätt att manipulera ögat med hjälp av fototeknik skulle jag börja tro på ufon. En spiral av eld svävar över den mörka åkern och jag vill tro att detta spännande vackra kan hända i verkligheten."
Erika Samuelsson, Smålandsposten 24 oktober 2000.

tillbaka